Alla inlägg under november 2010

Av Susan Öhrstedt - 29 november 2010 20:24

Tänk att den här tiden skulle komma när det var dags för Patrik att komma hem. Det hade jag lite svårt för att tro då han åkte efter den sista leaven/permissonen, men nu är den tiden kommen. Nu är det bara 5 dagar kvar, fattar ni bara 5 dagar. Nu blir jag lite pirrig av att bara tänka på det!

Istället för att skriva en massa om veckan som gått visra jag det med bilder och kommentarer.

För er som undrar hur det går i stegtävlingen, så ligger jag på andra plats med stegsnitt runt 29 000 om dagen. Nu är det bara morgondagen kvar så jag kämpar vidare.


  

Börjar veckan med lite änglafrid och gissa vem som har gjort en så snygg ängel ;)  

     Trädgård i vinterskrud

 

     Före och efterbilder

 

     Tyra fixar sitt hus och här ser ni hennes hus och de små har jag gjort. I år är det fattiga och rika som tema, dvs rikemanshus och en liten kåkstad/by. Ni ser väl vart alla julklappar ligger och vart det är mest dekorerat    


            

Rocky road på kylning, så väldans god!

Lite stämning med ljus under Tyras och min julpysseldag i lördags

Detta är verkligen en efterbild. Vem ska diska då? 

 

    

På hedrande sista plats i veckans bilder hamnar absolut pannan. Min tjusiga uppsamling av vattnet som läckte från klockan/mätaren ovanför.

Närbild på boven i dramat.

Som tur var har jag en kompis som fixade det åt mig, tack så mycket Joni

 

   

 

 

Av Susan Öhrstedt - 21 november 2010 19:41

Del av en artikel på Försvarsmaktens hemsida 2010-11-16. För att läsa hela eller andra artiklar gå in på Försvarsmaktens hemsida. Denna är skriven med anledning av att HMS Carlskrona nu är på väg hem från Adenviken.


Insatsen som helhet startade i december 2008 och har involverat fyra svenska fartyg totalt. Nu när HMS Carlskrona lämnar insatsen kommer inga svenska fartyg längre att närvara i området.

– Vi har varit i området i sju månader och under denna tid har vi gjort stor nytta. För våra egna enheters del har vi bidragit med en unik sjukvårdsresurs men vi har även eskorterat 11 fartyg med förnödenheter till Somalia. Till sjöss har vi verkat förebyggande och på så sätt motverkat piratverksamhet i vårt område, säger Håkan Nilsson som är fartygschef för HMS Carlskrona.

Totalt har Eunavfor eskorterat 165 fartyg med förnödenheter till Somalia sedan 2008. Styrkorna på plats har under 2010 avbrutit cirka 115 kapningsförsök och på så sätt säkrat den viktiga farleden i Adenviken som varje år trafikeras av 25 000 fartyg.

  


    

Patriks text om dessa två bilder: Fdc samlat, combat camera bakom kameran, ett seriöst och ett ploj.

Han menar flight deck crew, eller det kanske var fåniga drönars c(k)lubb. Enligt Patrik var det okej att lägga upp dessa bilder på bloggen så om någon från mission ser detta får ni göra upp med Patrik om ni inte är nöjda ;)  


Patrik ligger väl och guppar i medelhavet just nu och det är väl tur att de seglar hem så de kan acklimatisera sig något så när med den svenska vintern när de kommer hem . För en gångs skull kommer det får vara tillräckligt varmt i huset enligt min kroppstemperatur. Patrik brukar normalt vara en kamin och det blir oftast han som tycker till om vår värme i huset. Fast egentligen är han snål eftersom det går mycket mer ved när jag eldar eftersom jag vill ha det varmare. Heller, nu kom jag på det han vill att jag ska ta kroppsvärme från honom via kroppskontakt.


Efter att ha varit på ärenden hela dagen och kom hem vid fyra känner man sig rätt slut. Varför blir man alltid det av att handla? Jag har massor som måste göras hemma men efter att ha packat upp all shopping kände jag att det var dags att lyssna på min kropps signaler och bara ta det lugnt.  Lugnt och lugnt, vilket ni som följt bloggen eller känner mig väl vet att det innebär inte att sitta på rumpan särskilt länge. Men jag struntade i alla änglatofflor som smyger runt längs med golven numera, adventsbelysningen utomhus, tvätta, gå på promenad med hunden mm. Gjorde lite mer julfint inne sen blev det glögg och tilltugg och att jag faktiskt satt ner i 30 minuter, inte i sträck för det klarar jag inte. Pannan måste matas med ved och hunden gnyr om att hon vill in vilket innebär att torka tassar.


Åter till Patrik. Hans överraskning är på plats och hoppas han kommer se det direkt när han kliver innanför dörren sen. På Indiska idag såg jag ett julpynt som jag tyckte symboliserade hans hemkomst på ett bra sätt så den köpte jag, en liten kula som var som en jordglob. I och med att jag startade denna blogg med tanke på hans utlandstjänst så funderar jag nu på om jag ska fortsätta skriva när detta äventyr är över. Visst finns det alltid en massa att skriva om och reflektera över men det finns det säkert andra som kan göra mycket bättre än mig. Skriv och säg vad ni tycker! Har ni något ni funderar över vad gäller Patriks mission kom med frågor som jag sen vidareförmedlar till Patrik.

   

      

Minns inte om dessa bilder varit med tidigare, men håll till godo ändå!    

Av Susan Öhrstedt - 20 november 2010 10:26

Äntligen dags att ta fram adventsljusstakarna! Har redan förberett inför första advent nästa helg och att det föll snö igår som dessutom ligger kvar på backen här i Skåne gör det hela mer juligt. Tyra och jag håller som bäst på att planera vad vi ska baka och vilket julgodis som ska tillverkas nästa helg. Som vanligt kommer vi göra pepparkakshus i någon form men har inte bestämt oss för något tema ännu. Det kanske finns någon som har en bra idé? Dela gärna med er av det då!


  

Snön har svept in Sollyckan i ett tunt fint vintertäcke


Den här veckan som passerat har inneburit tålamod och lugn för mig då jag varit hemma och varit/är väldigt förkyld. Jobbade hemifrån i torsdags för jag trodde att jag var bättre men nej inte det. På fredagen var det tänkt att jag skulle varit med på medarbetardagen men mådde sämre igen och febern hade stigit igen. Typiskt så det var bara att fortsätta med att ta det lugnt. Det vill säga Susan-ta-det-lugnt och det innebär inte att ligga hela dagen i ända, även om jag egentligen borde det. Utan det är mycket som ska skötas trots sjukdom heller inte. Elda i pannan, hunden måste luftas, laga mat och faktiskt inte så mycket mer än det. Tur man inte har småbarn!

När jag blev sjuk var det första som jag tänkte på stegtävlingen…och hur det skulle gå med den. Jag vet att det låter nördigt och knäppt men har jag åtagit mig något ska det göras och göras fullt ut. Egentligen är jag i mål för några dagar sedan men tävlingen håller på till första december. Trots att jag gått 10 000 steg mindre om dagarna nu när jag är sämre ligger jag fortfarande i toppen och fajtas. Tur att jag gått så mycket innan. Dags att kolla pannan, hoppa in i duschen och se vad jag orkar med idag.


       Advent knackar på och snön är här som gäst                          

Av Susan Öhrstedt - 14 november 2010 16:51

Stolen

Träffade kursare i lördags som jag gick socionomprogrammet med och det är alltid lika kul att ses. Vi brukar försöka ses en gång om året i varje fall. Vi fikade/lunchade på Ebbas fik som ligger i Helsingborg, ett mysigt fik med 50-tals inredning i Amerikans stil och vissa kakor lika groteskt stora som over there. För att vi skulle få plats vid samma bord hämtade en av tjejerna en stol från ett bord längre in i fiket. Det är ett populärt ställe och det blev snabbt fullt på alla platser. Rätt var det var kom det fram en annan fikagäst till oss och sa till den som satt på stolen följande: Du har tagit den stolen från det bordet längst in och nu måste jag ha den. Vi andra undrade om vi verkligen hade hört rätt, jo då. Hon som satt på stolen svarade att jo, den hade hon tagit därifrån och hon hann knappt lyfta rumpan förrän den nya fikagästen tog stolen för henne. Jag skulle aldrig få för mig att begära en upptagen stol från en annan ätande gäst! Den nya stolslösa personen får väl vända sig till personalen för hjälp att hitta en annan stol. Heller vad tycker ni? Egentligen skulle min kompis sagt att den inte alls kom därifrån, punkt slut.


Inte körkunnig

Sen när vi lämnade fiket kom vi till en gata där det stod en bil i en hörna på en gatukorsning och det är inget märkligt med det. Men samtidigt var det en kvinna som höll på att backa och trixa med en Volvo kombi på det mest konstiga sätt. Vi första backningen var det bara frågan om 3 cm innan hon hade backat in i bilen. Under tiden som den trixande kvinnan kör framåt för att kunna backa igen kommer det barn som ska kliva in i den parkerade bilen. Det ena barnet kliver in på den sida som vetter ut mot trafiken. Men den trixande kvinnan backade igen och sket fullständigt i barn och öppen bildörr. Vi trodde att, nu kommer det smälla och ett barn kommer få skador. Hon stannade precis innan lacken gnuggades mot varandra men det berodde nog mest på att chauffören i den barnlastande bilen hängde på hornet. Vad tror ni då att den otroligt korkade kvinnan gör då? Det klassiska såklart, pekar finger!


Klass och kultur

Det är inte ofta som jag känner av det här med klasstillhörighet i samhället, eller dvs. den generella uppfattningen om klass. Men i helgen stötte jag på det på det sättet att jag blev illa berörd å mina föräldrars vägnar. Det var en diskussion om 40-talister och deras nyvaknade intresse för kultur och särskilt de med akademisk bakgrund. Kontentan av det hela var att nästan alla i ovanstående grupp höll på med detta, men att de egentligen inte hade nog kunskap om kultur. Jag trodde att de menade 40-taliser överlag och förklarade att så håller inte min mamma på i varje fall. Då kom genast följdfrågan vad hon jobbade med och det var ju inget som klassades som akademiskt så därför sysslade hon inte med detta. Men vad vet de om mina föräldrar (pappa är 50-talist) och vilken kultur de gillar. Jag tycker att kultur ska vara tillgängligt för alla oavsett ålder och bakgrund. Gillade inte heller att vissa så kallade förståsigpåare ska bestämma vad som är fin kultur eller inte, det ligger i betraktarens ögon. Det påstås att en sådan som mig ska göra en klassresa i och med att jag har arbetarbakgrund och läst på universitet och därmed blivit akademiker. Jag är den jag är och kommer alltid veta vart jag har mina rötter. Undrar om det var fint nog att lyssna på Timbuktu i helgen? ;)    


   

Timbuktu som spelade på Babel (tror stället hette så)         

Av Susan Öhrstedt - 10 november 2010 21:34

Patrik har haft ett års jubileum på båten i förra veckan eftersom missionen började med träning/övningar i början av november förra året. Tänk att ett år har gått sedan hela det här äventyret började. Nu känns de inte som en lång tid men det har det gjort emellanåt, i varje fall för mig här hemma. Ibland har jag tvivlat på mig själv om jag kommer klara av det här och nu kan jag faktiskt säga att jag gjorde det. Det är inte över riktigt ännu men nu kan jag skönja en liten ljustrimma från en solstråle som har letat sig igenom alla de grå molnen. För snart kastar HMS Carlskrona loss från Djibouti för att segla hem till Sverige och Karlskrona. Ska bli skönt att bli en hel familj igen!


      

Plockade de sista tomaterna häromdagen och alla plantor hamnade på gödselhögen

Lite löv som samlas på innergården, men det är mysigt med löv

Häcken är inte så fordigt grön längre och snart står den naken


På jobbet pågår en stegtävling som jag går in för med minst 100 % varje dag. Tävlingsmänniska som jag är ger jag mig inte och har bestämt att jag ska ligga i toppen individuellt. Självklart blir jag glad om vårt lag Gogo-girls också kommer vara i toppen när tävlingen är över, men då det är ett lag och alla kanske inte är lika knäppa som mig vad gäller stegräkningen får vi se vart vi hamnar. Mitt stegsnitt ligger på 29 000 om dagen nu men då är vissa grejer omvandlade till steg. Jag tränar varje dag, antingen styrketräning och/eller crosstraining, ibland blir det Qigong. Tränade visserligen innan denna stegtävling men har varit förkyld och varit bortrest på semester och då blir det inte så mycket kontinuitet med träningen. Så detta har varit skitbra för mig att komma igång ordentligt igen. Så håll tummen för mig att jag kommer klara toppen bland 350 deltagare, och att jag får hålla mig frisk för annars minskar stegen ju.


      

Lite bilder på ljusfesten som Sofiero anordnade för första gången i helgen. När man kom in var det så vackert att man bara stannade upp och glömde bort att andas. Den sista bilden är tagen vid entrén men det är svårt att få med alla marschallers lågrörelser och allt annat också för den delen


Tyra pratar mycket om den stundade studenten och beställde sin studenthatt idag. Hon visade mig på nätet idag hur den kommer att se ut och den kommer vara så fin. Sen är det allting till balen som ska ordnas, klänning som ska sys eller beställas och allt annat inför den kvällen. Annars jobbar hon rätt så mycket nu på vårdboendet och det är bra, hoppas hon får jobb där sen efter studenten. Det är så skönt att hon har egen bil nu annars hade jag fått skjutsa henne på lördags - och söndagsmorgnarna vid 6.40 Går inga bussar här på landet vid den tiden men nu är det löst och jag kan få mina slappe-helg-morgnarna och långfrukostar med dagens tidning…underbart.    


       

Min arbetsplats när jag jobbar hemifrån och den går inte av för hackor va? 

Ser ni likheten mellan dessa två bilder? Fast det skulle ha varit en pumpa som inte log då hade det verkligen varit likt Tyra (jag älskar dig Tyra). Vi åt på Haket i Helsingborg innan vi gick på ljusfesten och gott var det      

Ovido - Quiz & Flashcards