Från mörkaste svart, eller som min man säger ibland, "lika mörkt som i ett smearsle" till det betydligt ljusare livet. Så skulle man kunna sammanfatta mitt liv 2012. Men jag som gillar att skriva nöjer mig så klart inte med en endaste mening för 2012 ;)

Det har faktiskt hänt en del för hela familjen detta året, när jag tänker efter.

Januari:

Jag blir mer och mer trött och sjuk vilket givetvis påverkar hela familjen som måste ställa upp mer med saker som ska göras hemma.

  Snöänglar

Februari:

Blir till slut så dålig att jag inte orkar gå till jobbet, sjukskriven i slutet av februari.

   Ett utav många bröllopsfoton på Patrik och mig 2002-07-30

Mars:

Kommer inte ihåg om det var i Mars som jag fick reda på att jag har Fibromyalgi. Den 15 mars började jag som projektanställd som systemförvaltare.

  Åh, så gott de luktar

April:

Det är inte lätt att komma ihåg alla datum hit och dit men vid det här laget borde jag jobba 75 % och vara 25 % sjukskriven. Började också blogga någon gång på våren 2012.  

 Sollyckan

Maj:

Livet går sakta åt rätt håll igen och jobbar 100 %.

Underbar skir grönska genom bokhäcken

Juni:

Visste inte när livet var som allra jobbigast om jag skulle orka med att gå på Sweden Rock Festival. Men jag gjorde det :-) och var där med lite släkt,vänner och min man. Hade superkul och så avkopplande.

      SRF 2012

Juli:

Projektet som systemförvaltare förlängs hela tiden, vilket inte är mig emot då jag verkligen gillar det jobbet. Pratar med gamla och nya ägarna av marken intill vårt ställe om att stycka av mark till oss. Inga problem och ungefärliga kvm och pris fastställs.  

      Sommarbilder från Norje

Augusti:

Patrik, min man och jag hade nästan hela augusti tillsammans med semester. Tja, så mycket semester blev det inte i början då vi bytte panel och målade lite på logen, satte ner ny kulvert för el och vatten mm. Men fint blev det och jag orkade rent fysiskt med oerhört mycket. I slutet av augusti åkte vi till Rom i 5 dagar, så varmt, mysigt, gott och avkopplande det var.

      Kulvert, blommor och Rom

September:

Min projektanställning som systemförvaltare förlängs igen och en massa turer kring jobbet påbörjas som är oerhört påfrestande för alla inblandade. Tyra flyttar in i andra hand i en lägenhet i Helsingborg hos en arbetskamrat till mig. Min syster Solveig och jag gör vår efterlängtade resa till Floriaden.

     Floriaden

Oktober:

Ingen klarhet om tjänsten än då det är många inblandade som ska uttrycka sina åsikter helt enligt arbetsrätten. Min man får veta att HMS Carlskrona ska till Adenviken igen, han ansöker en tjänst där igen. Tittade på helt ny bil en helg och bestämde oss samma helg att det skulle bli en Hyndai i30, svart diesel.  

      Härliga skördemånaden oktober

November:

Nya bilen hämtas i Helsinborg den 1 november. Jag får tjänsten som systemförvaltare, precis som jag önskat länge. Patrik får tjänsten som skrovmekaniker igen på HMS Carlskrona. Kommunalt vatten och avlopp beviljas enligt gemensam ansökan vi på gatan skickade in i våras. Får papper från Lantmäteriet efter mycket om och men på avstyckningen. Ett utav många besök på banken bokas in. Tyra hittar en lägenhet centralt i Helsingborg med renoveringsbehov och en inte så centralt. Vi tittade på endast dessa två lägenheter innan bud lades på den ena.

    Hälsade på syster Lillemor i Norje

December:

Lägenhetsaffären gjordes upp med det allra sista den 10 dec och nu var den vår. Då Patrik påbörjar tjänst hos Marinen den 7 jan har vi tagit semester/tjänstledigt under jul och nyår. Renovering pågår för fullt av lägenheten som Tyra ska flytta till sen i januari/februari.

      Snöros, renovering och tippenkörningar

Sammanfattningsvis kan man nog utan överdrift säga att 2012 var året då mitt liv vände och att det varit stora investeringar under senare delen av 2012. Livet får gärna fortsätta i denna positiva anda men så många och stora investeringar har vi inte råd med 2013 ;)

Hoppas att ni alla får ett underbart 2013 :) Gott slut!

Blir så trött på mig själv emellanåt, framför allt mina tankar och reaktioner kopplat till mina kroniska sjukdomar. Usch, har så svårt att sätta den etiketten på mig själv. Men vissa gånger vill jag att alla i hela världen ska kunna fatta, se och förstå mina problem som dessa sjukdomar medför. Andra gånger vill jag inte alls att någon ska veta eller för den delen behandla mig på annat sätt pga mina sjukdommar. Fast ibland vill jag bli behandlad på annat sätt pga mina sjukdomar. Som ni märker snurrar det ordentligt i huvudet på mig kring detta.

Har märkt att jag blir så förbannad ibland och det oftast i situationer när andra pratar om sina smärtor eller vad det nu kan vara för något. Tycker ofta att andra gnäller för ingenting och jag går och biter ihop åter igen och säger inte så mycket om hur jag mår till andra. Att jag blir arg och förbannad håller bara i sig några sekunder sen börjar jag reflektera över hur den andra personen har det och tänker att jag nog överilat med mina känslor om detta.

Min egen strategi om mitt mående har hittills varit att bita ihop och inte snacka så mycket om hur jag egentligen mår. För vem skulle det gagna att jag går och gnäller? Tänker också att rent mentalt borde jag bli mer puschad i positiva tankar om jag inte säger hur jag mår.

Visst säger jag ibland hur det är fatt med mig men nästan bara till min man Patrik eller dotter Tyra men då har det oftast gått så långt att jag är gråtfärdig av smärtor/trötthet eller vad det nu kan vara.

Jag är så klyven....vill att andra som inte alls vet hur fibromyalgi/IBS/astma/nedsatt lungkapacitet kan yttra sig ska få den kunskapen. För genom kunskap kommer empati och ögonöppnare för de som bestämmer i samhället. Osynliga funktionshinder är verkligen inte lätt att leva med, vilket ni förstår när ni läser detta.

Inser mer och mer att min egen strategi att bita ihop och inte snacka om mina problem inte håller längre. Men vad ska jag göra istället? Någon som vet?

Känner doften av den rosa Pionen sväva in över rummet jag sitter i. Dess doft sveper in mig i hopp om att de underbara Pionerna kommer blomma även kommande sommar.       

Det slår nästan aldrig fel, till varje jul/nyår är alltid någon förkyld i familjen. Varför ändra på den traditionen ;) Så nu är alla tre däckade, Patrik, Tyra och jag. Idag hade Tyra och jag tänkt fortsätta i lägenheten men det får bli när vi är friska igen. Vi kommer nog hinna med ändå innan den 7 januari.

Var i lägenheten igår och då målade jag alla tak utom hallen, spacklade lite sen fick det vara nog. Tyra hade varit där två kvällar i veckan och slipat/ruggat upp alla trälister i hela lägenheten. Igår fortsatte hon med innerdörrarna och torkade av lite lister.

Det som är kvar nu är alltså:

Ta ner det sista kaklet i köket.

Spackla lite till.

Väva en bit vägg i sovrummet och spackla.

Måla halltaket och eventuellt kökstaket igen.

Måla alla väggarna

Måla alla listerna och dörrarna.

Lägga plyfaskivor och golv i tre rum.

Montera nya blandare i badrummet.

Sätta upp badrumsskåp och tvättkommod.

Lite elpill.

Sist men inte allra minst, montera köket.

Men först ska vi fira jul och det är tänkt att Lennart, min svärfar ska komma hit imorgon men då vi är så förkylda och han går på cancerbehandling så får vi se hur det blir med det. Julstämning har vi i varje fall med snö som viner runt knuten, fåglar som pickar frön från fågelbordet, massa tända ljus, klappar under granen, Jansson på kylning och likaså tomtegröten. Så god jul på er!

Återanvänder lite bilder från julen 2010. Infarten till oss.

I år blev det inget pepparkakshusbygge. Varför stressa för att hinna allt som "måste" hinnas med?

Solrosor i vinterskrud.

Vinteräpple på riktigt ;) med snö på!  

Vår julefrid har börjat...eller kanske inte ;) tror inte att lägenhetsrenovering räknas in som julefrid precis! Men så skönt att vi har påbörjat det hela nu.

I måndags fick jag träffa mäklaren och säljarna inne i Helsingborg. Egentligen skulle Tyra gjort detta men hon var utomlands då så en fullmakt fick göras på mig att jag skulle slutföra affären. Säljarna var jättetrevliga och mäklaren Emma Tell på Länsförsäkringars fastighetsförmedling har varit underbar hela vägen från första kontakten tills nu. Behöver ringa henne igen då vi inte fick portkoden och vilket nummer som gäller på vinds - och källarförråd.

Vi har vetat sen ett tag tillbaka att renoveringen skulle påbörjas denna helgen. Så igår, lördag rev vi hela köket, mer än halva kaklet där, de gamla plast/tarkettgolven, smyglister och tre garderober. Gick smidigt och bra, inga större överraskningar längs vägen ;). Hittade ett fint gammalt trägolv under de gamla golven i köket, hall och sovrum. antagligen samma under stavparkettgolvet i vardagsrummet men det låter vi vara kvar. Vi ska lägga nytt golv trots det fina trägolvet eftersom det ljuddämpar och isolerar mer än nu.

Idag, söndag lastade vi parkettgolvet på släpet och körde in det till Helsingborg, la upp det i vardagsrummet så länge. Måste ligga i lägenheten och acklimatisera sig ett tag innan vi lägger golvet. Det ska ändå göras bland det sista så det hinner ligga och gotta till sig. Sen lastade vi släpet med allting som vi rivit, blev tre vändor till tippen innan det var tomt i lägenheten på gammalt skit. Hittade post som ramlat mellan bänkskivor och vägg i köket med tre olika mottagare. Undras hur många som bott där innan Tyra och hur såg planlösningen ut när det byggts färdigt 1942? Tyra dammsög hissen när vi var färdiga och lägenheten. Hissen var skitig efter vårt lastande i den och man kan ju börja med att visa hänsyn till sina grannar på en gång :).   

Framöver är det lite småpill som ska göras innan målningen påbörjas. Tyra tänker gå dit och fixa lite efter/innan jobb i veckan. Måste rugga upp trälisterna lite så vi kan måla dom, eventuellt torka av väggar och tak om det behövs innan målning. Nästa helg blir det målning och att ta ner det sista av kaklet, byta handfat mot tvättkommod, spegelskåp samt blandare i badrummet.

Bild 1) Golv - och takfärg inhandlat.

Bild 2) Patrik skruvar ner det gamla köket.

Bild 3) Tyra babblar väl på som vanligt ;)

Bild 4) Nedmonterat kök.

Bild 5) Lite kakel kvar som sitter som *** på gipsskivan, på betongen  gick det bra.

Bild 6) Inte alla som har jacuzzi i vardagsrummet. Tyra står inne i sovrummet.

Bild 7) Kyl - och frys på väg ut.

Bild 8) Trångt att få in den i hissen.

  Bild 9) Ett urplockat och dammsuget kök :-)   

När kylan kommer behöver min kropp extra omsorg med värme, massage, mys och mycket varm dryck. Går på behandling hos Jia Jönsson på Lyckostenen i Billesholm cirka en gång i månaden. Så veckan som var testade hon en för mig helt ny behandlingsform, koppning. Visst gjorde det ont och mer än ont på vissa ställen men "ont ska med ont förgås". Kan säga att jag hade ett helt dygn utan någon smärta överhuvudtaget i hela min kropp. Det var som att gå på moln, helt underbart :-) Men min rygg såg inte så tjusig ut i flera dagar efteråt. Inte världens bästa skärpa på fotot men här kan ni få en hum om vad det rör sig om.

Där det blir mest färg på huden där har man också mest obalans i kroppen enligt Jia Jönsson. Jag hade enligt detta mest obalans i min tunntarm och något mindre obalans i lungorna. Inte så konstigt att dessa två ställen gav mest färgpåverkan eftersom jag har IBS och astma och nedsatt lungkapacitet. Får se vad som händer under nästa behandling, det beror lite på hur min dagsform är och vart jag har haft mest besvär sedan sist. Kan säga att jag tycker att Jia är mycket proffesionell och kunnig.

"Koppning är en gammal traditionell läkekonst som åter blivit aktuell. Med hjälp av sugkoppor skapas ett undertryck som påverkar bindväven i muskler och underhud. Blodcirkulationen ökar och bidrar till att transportera bort slaggprodukter i bindväven. Koppning ger ökat välbefinnande och används vid muskelspänningar, senfästesinflammationer samt för att öka blodcirkulationen. Behandling med koppor är även effektivt mot celluliter. Musklerna värms upp och slappnar av och huden får mer liv och lyster". Denna text om koppning är hämtad från Axelsons hemsida.

Det börjar väl gå in ordentligt nu att Patrik snart inte kommer vara hemma längre! Som vanligt undrar jag vad jag har gett mig in på. Men det är väl jag i ett nötskal, att våga kasta sig ut och ge sig på helt nya saker och sen mitt under det hela fundera över vad man gett sig in på. Nu är i och för sig detta med att Patrik ska iväg på mission inget nytt för honom heller mig, men tankarna om att han ska iväg igen är påtagliga. Kan inte påstå att dessa tankar är särskilt upplyftande och boostande för ens självförtroende. Men nu är det bara att gilla läget och hänga på!

Över till något helt annat:

Har era julbestyr börjat? I så fall vad har ni gjort hittills? 

Själv har de numera traditionsbunda gör-det-själv-julkorten påbörjats. Har nu gjort 30 st och hoppas de lyckliga kommande mottagarna kommer att gilla dom :) Eftersom det är första advent imorgon har adventstakar och utebelysningen riggats. Imorgon kommer Tyra hit och då ska vi baka lussebullar/längder/muffins, heller vilken form de nu får. Självklart har glöggandet påbörjats och det värmer en trött och sliten själ.