Om allt går som det ska kommer Patrik hem denna vecka. Jag har verkligen längtat efter den dagen men nu när det börjar närma sig blir jag samtidigt lite rädd. Tänk om allting är så annorlunda nu mot innan han åkte iväg. Nu har han inte varit bort så länge, sedan 13 mars men tanken finns där. Just nu är jag väldigt irriterad på Patrik, som vanligt ringer han för sällan och många andra anhöriga verkar veta exakt när deras respektive kommer hem och när de åker igen. Fattar Patrik inte att man kanske måste planera lite saker under hans leave (som allt annat inom det marina/militära heter saker inte som på vanlig svenska). Här går man och längtar och saknar men det kanske bara är helt i onödan eftersom jag inte får någon respons på det från Patrik. Min vardag här hemma kanske inte alltid bara flyter på utan jag kan behöva ha en vuxen att prata med. Då menar jag en partner som redan vet hur man är och i princip hur man tänker och på vad. Andra vuxna pratar jag med dagligen. Livet har för mig under de tre sista veckorna varit oerhört ansträngande, ja, jag vet att allting är relativt. Men för mig har priset kommit nu som jag får betala med ångest. Och då menar jag inte lite ångest! Det hade varit skönt för mig om Patrik hade hört av sig lite oftare, för jag är övertygad om att jag hade klarat av saker bättre och lättare då. Så, skönt att få skriva av sig lite och eftermiddagen ska jag spendera i en vattentank i Malmö, ska pröva på floating. 

Taget från bilen på väg hem från Helsingborg i veckan, Tyra körde och jag hängde ut genom förarens fönster. Jättebra mentor och förebild för en som övningskör!

Lite om vad Patrik gör om dagarna nu för tiden:

“We have made progress in the new EU NAVFOR tactics, stopping suspected pirates closer to shore, before they get out in the high seas and do outrages” said Rear Admiral (LH) Jan Thörnqvist, summing up his first month as Force Commander of EU NAVFOR.

The new command of Task Force 465, operating in the Indian Ocean, Gulf of Aden and Southern Read Sea, has now made its first month of duty. At a ceremony in Djibouti the 14 of April the Italian Rear Admiral Giovanni Gumiero handed over the EU NAVFOR-fleet outside Somalia to the Swedish Rear Admiral Jan Thörnqvist.

EU NAVFOR main task, to protect the World Food Programme (WFP) vessels, bringing humanitarian aid to people in need inside Somalia, is still solved without disturbances. None of the WFP vessels have been attacked since Operation Atalanta started. During the first month of Swedish command, EU NAVFOR completed 6 escorts for WFP and 7 escorts for AMISOM (African Union Mission in Somalia).

För att läsa hela artikeln gå in på EU Navfors hemsida som detta är taget från.

Från allvaret till lite avkoppling för Patrik och hans kollegor på båten, och vart kan väl inte var bättre att spendera lite ledigt än på Seychellerna. Patrik var ledig i två dagar och sov en natt på hotell. Hyrde bil tilsammans med några andra under dessa dagar och åkte runt på Mahé längs med kusten. Nedanstående information kommer från Bröllopsguiden så det är nog en turturduvplats. Men varför var vi inte där tillsammans i så fall?

Seychellerna

Fakta: I den Indiska oceanen lite söder om ekvatorn och ett par timmars flygsträcka från Afrikas kust ligger Seychellerna. Det är en pärla som man ömt tänker vårda - man har inga som helst planer på att låta massturismen bli dominerande.
Då är man ändå medveten de vackra öarnas turistmässiga potential.
Seychellerna består av 115 öar och den totala landmassan är på 455 kvadratkilometer. Fram till för 200 år sedan bodde här inga människor, och än i dag är de flesta öarna obebodda. Många av öarna har härliga granithällar. Man känner sig nästan som i Bohuslän, fast det är palmer i stället för tujor, och vattnet i havet är avsevärt varmare och skiftar mellan turkost och klarblått.
Charmen med Seychellerna är att kunna åka runt mellan de olika öarna. Varje ö har sin speciella atmosfär. Du flyger i småplan eller åker båt. Mahe är huvudön, 27 km lång och 8 km bred, med 90% av Seychellemas befolkning. På Mahé ligger huvudstaden Victoria med sin hamn och sin marknad. Här finns flygplatsen och de större hotellen. Att hyra bil för en dag och utforska några av alla de stränder och badvikar som kantar ön är mycket populärt. Allt fungerar nödvändigtvis inte efter klockan, men på något vis så ordnar sig allt ändå. Och vänligheten som strömmar emot en som turist är stor. Seychellerna är inte en semesterort med mycket nattliv, men på Mahé finns det flera restauranger och ett par kasinon. Från Mahé gör man dagsturer till ön Silhouefle eller till den marina nationalparken, St. Anne.
Invånare: Invånarantalet är 70 000 och de flesta bor på huvudön Mahé.
Huvudstad: Victoria
Språk: Franska och olika inhemska franska dialekter.
Klimat: Seychellerna har en spännande natur. De flesta öarna är gröna och frodiga. Inte mindre än 81 växter är unika för öarna. Den mest kända är den sägenomspunna dubbelkokosnöten, världens största "frö" som kan väga 1520 kg. Till formen liknar den en kvinnas bakdel.
På Seychellerna finns ett fantastiskt fågelliv och det finns fortfarande gigantiska landsköldpaddor. Du omringas av kristallklart vatten med hundratatals färgrika koraller och fiskar, perfekt vatten för snorkling och dykning.
Är man nervös för cykloner eller mosquitos så kanske man ska överväga att inte åka under perioden november-april.

Då jag inte har haft möjlighet att åka till någon paradisö så får jag helt enkelt skapa mitt eget paradis här hemma. Mitt paradis innebär moder jord, natur, växter och min familj. Så här kommer lite bilder sett ur mitt perspektiv, givetvis skulle en bild på både Patrik och Tyra varit med men det får bli till nästa inlägg.

En väldigt lååång planteringslåda längs med ena kanten av köksträdgården. Flyttade en massa ringblommor som fröat av sig överallt i köksträdgården. Jag ser redan nu hur fint det kommer bli om någon månad.

Humlen strävar uppåt

Perennarabatten med en japansk körsbär i full blom

Bokhäcken håller på att slå ut, älskar den där fina friska grönskan som boklöv har på våren. Äntligen är trädgården insynsskyddad och likaså vårt hus

Man skulle kunna tro att Ebba vet hur man posar till en hundutställning men detta är bara en lyckoträff

Ebba med båda sina bollar alldeles intill sig, ibland har hon svårt för att skilja sig från dem på kvällen när hon ska in. Hon tittar på bollen, tittar på mig, tittar på bollen och till slut går hon in

En tulpan i närbild, älskar makrofunktionen på kameran

Så här ser ena vindruvebusken ut efter min beskärning, inte så stort just nu men det går fort och rätt var det är så är växthuset en djungel av vinrankor 

Tänk att det är fredag igen! Vart tar dagarna vägen?  Ibland undrar jag om det är något monster som äter upp dagarna, ni vet precis som alla dessa strumpor som försvinner i tvättmaskinen. Min vecka har nog inte varit lika glassig som Patriks. Han har varit på Seychellerna och jag mestadels på mitt kontorsrum a la tråkigt. I och för sig har det kommit hem massor av grejer på posten denna vecka som en nu skruvdragare/borrmaskin. Blev en Makita och den ligger så bra i min hand och är inte tung heller J. En ny kamera blev det också, fast den ska Patrik ha med sig till missionen eftersom den gamla gav upp. För tufft klimat där nere så vi har köpt en som tål lite allt möjligt. Och lite kläder till Tyra och mig från Ellos. Mycket grejer blir det ju!

Fotogalleri på Patrik och hans äventyr

Gick tydligen inte att få bilderna större än så här men bättre än ingenting i varje fall. Jag gillar fotot bäst där han ser ut som något klippt ur Top Gun eller Rambo. Alltså den där han står vid helkoptern

Äntligen har Patrik kunnat lägga ut lite bilder från resan och på sig själv. Jag har inte sett honom sedan han åkte den 13 mars så det var extra kul att se honom. Datorerna på båten har inte tillgång till USB så därför har han inte kunnat göra det förrän på Seychellerna med en dator på hotellet. Nedräkningen har börjat och det är bara 15 dagar tills han kommer hem, men det kommer inte bli mycket tid tillsammans bara han och jag. Jag jobbar måndag och tisdag och dessa dagar måste Patrik fixa lite grejer här hemma. Sen på onsdag åker vi till Norje Boke för släktträffen under Sweden Rock Festival.  

Fotogalleri över mitt äventyr!

Så här ser utsikten ut genom mitt kontorsrum på jobbet

Raps i högblom

Jag och en date med Carlsberg

Det är inte regn utan en inoljad altan, så stolt över mig själv eftersom det är många kvadratmeter att olja        

En bild säger mer än tusen ord och flera bilder borde säga miljoner ord då, så här kommer veckan som varit i bilder och lite ord!

Ebba fick slicka kladdkakeskålen

Rapsen börjar blomma redan

Pappa leker med Ebba när vi var på deras sommarställe i Norje Boke och hälsade på i lördags

Ebba tycker om att vila huvudet på vad som finns i hennes närhet

Tyra övningskör

Detta är inte ett nytt skomode! Utan Tyras skor hade gett upp, dragkedjan pajade på mitt jobb och hon fick laga det på bästa sätt, så hon skulle ha skor på fötterna för resten av dagen.   

Min krukväxt blommade på jobbet i veckan och doftade helt ljuvligt, tyvärr bara för en dag

Jag in action på jobbet

Besök i växthuset fast denna padda bor nog permanent där, den har skrämt mig ett antal gånger. Särskilt när man ska ta en näve med löv och slänga bort och det rör sig i högen

Vår!

Gullviva, som egentligen ska vara en annan sorts primula. Blev nog fel i leveransen där jag beställde dem ifrån

Körsbärsblom

Linden börjar slå ut

Ett härligt rosa lindblad som håller på att spricka ut    

Qigong

Sotat skorstenen och pannan

Plockat hundbajs

Målat panel

Hjälpt Tyra med läxa

Tvättat

Duschat

Veckohandlat mat

Filmtajm med Tyra och godis på kvällen J  

Så här såg min söndag ut och inser att det är ett hårt liv att leva som hemlig agent. För vem kan väl ana att en människa med dessa söndagsgöromål egentligen jobbar undercover. Så det är därför som jag inte har haft tid att skriva den sista tiden, eftersom jag varit på uppdrag. Men lov att inte säga något till någon.

Tyra gör iordning mig i håret inför Lisa Nilsson-konserten, snygg uppsättning!

Sminkad och fixad i håret, hoppade över Tomahawkstucket denna gången!

Lördagen var inte alls så produktiv, målade lite panel och plockade lite här och där i huset. Sen bar det av in till Helsingborg för att käka på en kina och sen ta båten över till Helsingör. Lisa Nilsson började 9 och det var en bra show där hon bjöd mycket på sig själv genom små berättelser mellan låtarna. Vi var fyra tjejer men skulle kunna tro att det var PRO som var ute, för när konserten var slut gäspade vi i kors och ville bara hem och sova.

      Ebba har också blivit stylad men skippade att göra iordning en frisyr på henne. Det var jobbigt nog att tvätta henne och som ni ser verkligen ääälskaaar hon detta!

Så här ser det ut varje morgon hos oss, dvs Ebba gör allt för att Casper inte ska komma till sin matskål utan att först ha kelat och lekt med henne

Stressen på jobbet börjar nå i varje fall min gräns, jag vet att det är så när tårarna ligger nära emellanåt. För mig är det ett tecken på att jag pressar mig själv för hårt men det är svårt att stoppa när man väl är inne i ett stim av massor som måste göras eller helst ha gjorts igår. Men vi får hoppas att vi snart får in någon extra personal som kan jobba under kollegans sjukskrivning. Annars slutar det med att vi alla blir sjukskrivna, inte så bra. Tyra praktiserar på mitt jobb hos mig och det är kul att höra hennes reflektioner om mig och mitt jobb. ”Jag skulle aldrig palla och prata med så jobbiga människor”. Sagt efter fyra telefonsamtal för att ordna en bra hemgång från sjukhuset där sjukhuset ville en sak och anhörig en annan sak. ”Du är så långsam under vårdplaneringarna” Detta ansåg Tyra efter att varit med på några vårdplaneringar och hon tycker att jag inte är tillräckligt snabb. Men ibland måste det få ta tid då gamla människor inte hänger med lika bra som yngre. Sen måste man låta både anhöriga och den det gäller få fundera lite mellan allt prat under en vårdplanering. Det ska bli intressant att läsa hennes rapport om vår stress och hälsa på jobbet. Gissa om jag ska ge socialchefen ett exemplar!             

Som om min egen vårstress inte var nog så kommer det eller snarare så har det redan börjat, stressen på jobbet. En utav kollegorna blev tyvärr sjukskriven idag och resten av Maj-månad sen får vi se hur det blir. Jag förstår henne, det har varit pressat till och från länge nu och nya direktiv hit och dit från en högre uppsatt chef. Till slut blir allting bara för mycket och då tar den egna hälsan stryk och inget jobb i världen är värt sin egen hälsa. Tyra får verkligen uppleva hur det kan var på ett jobb med tanke på stress då hon praktiserar hos mig under cirka två veckor. Hon håller på med ett specialprojekt som ska handla om hälsa och stress så det är egentligen ett guldläge för henne att få se detta på nära håll. Men givetvis tråkigt för kollegan, hoppas hon kan koppla av hemma nu och återhämta sig snabbt, saknar henne redan.

Tyra gjorde middag idag, fiskpaket som hamnade på grillen. Hälleflundra, färskpotatis, citron, dill, salt och massor av margarin.

Vrålåket säger väl sig självt, lämnade bilen i tisdags och fick hjullagret bytt, 3300 spänn. Idag byter man tydligen inte bara ett hjullager utan en hel klump och då kostar den delen mer än ett litet hjullager. Bilen är deras servicebil som jag fick låna då. Blev uppgraderad dennan gången från en gammal caddy med groggblandare till denna istället!  

Ebba på bus ute i trädgården.

Jag håller på att skura altanen för att få det rent innan det är dags för den årliga inoljningen. Regnbyxorna som jag fick när jag jobbade för HSB 1990, hållbara va? 

Telefonsamtalen har duggat tätt från Patrik nu den sista tiden men de har mest handlat om hans Visa-kort. Han har haft permisson och gått i Land i Kenya så han hade verkligen velat ha ett fungerande bankkort. Det slutade med att bankomaten snodde hans kort, kul när man inte ens befinner sig i Sverige. Jag har spärrat det gamla och beställt ett nytt men det dröjer ju till vecka 23 innan han kan spendera pengar igen! Han får väl tigga lite av sina kollegor på båten, han kanske kan putsa deras skor eller något!  

En dag ombord

Lika säkert som att det alltid blir vår efter vintern så har min vårstress övermannat mig återigen. Ja, jag vet att det inte lönar sig att stressa men när adrenalinpåslaget väl har kommit är det svårt att göra sig av med det i första taget. Mitt förnuft säger mig att allting ordnar sig och allting kommer hinnas med ändå. Ska också tillägga att jobbet påverkar också min stressnivå och där är det mycket som ska hinnas med som mest har att göra med bytet av datasystemet som inte har blivit till en fördel med vissa saker. Dessa grejer måste vi fokusera på de närmaste veckorna och lägga mycket annat åt sidan men det går inte alltid att göra då det är människor det handlar om.  Dessutom ska Tyra vara med och praktisera på mitt jobb denna och nästa vecka och hennes praktik kommer att handla om hälsan (ohälsan) hos oss biståndshandläggare. Där finns det mycket att skriva om vill jag lova.

Lilla brasan i Hyllstofta på Valborg och de som var där sjöng också, eller snarare ett försök till det då det gick i två olika takter!

Valborg firade jag i goda vänners lag med grillning under parasoll då regnet kom. Precis som det brukar vara på Valborg och brasan som vi åkte och tittade på i Hyllstofta hade svårt för att ta sig, men till slut så. Det var spännande värre när jag skulle köra till vännerna från Örkelljunga till Ankarlöv som ligger utanför Klippan. Följde GPS:en i mobilen och jag hamnade på mindre och mindre vägar, till slut var jag på en knappt farbar skogsväg och mötte ryttare med sina hästar och dessutom visade GPS:en att jag skulle köra in på en gård för att kunna fortsätta köra vidare. Den gården var en återvändsgränd men fick ju se deras maskinpark på nära håll i varje fall. Har ett dåligt hjullager i fram och såg för mitt inre hur det rasade under min färd på skogsstigen (vägen) och hur förklarar man den vägbeskrivningen för en bilbärgare. Nu har jag lärt mig att skogsstigen heter lilla vägen. Sov över där eftersom jag ville dricka lite vin och blev bjuden på mycket god whisky, kommer inte ihåg vad den hette men är en topp of the line-whisky. Kan säga att det gick betydligt bättre att köra hem än dit och fixade nybakta morgonbullar till Tyra som sov när jag kom hem.

Trots min stress har jag unnat mig att vårskörda lite, rabarber har jag väldigt mycket av, men det var sämre med brännässlorna. Fick använda min röntgensyn (tur man är superwomen) för att hitta dem och fick ihop till en laddning nässelsoppa. Första gräs-vårklippningen kommer också ske idag om gräsklipparen kommer att starta vill säga.

Det gäller att kunna se skillnad på nässlor och Hampdån annars blir inte nässelsoppan så god. Lite övervintrad purjolök och fattar inte hur den har kunnat överleva denna vinter. Rabarber till tusen, måste skänka bort lite!

Patrik ringde idag och han är utan för Kenya så de hade dop igår då Kung Neptun var på besök på båten eftersom de passerat ekvatorn. Patrik räknas som en befaren sjöman och fick därför förnedra de andra obefarna sjömännen. Kan ni se denna syn framför er: Patrik utklädd till negerkvinna (hans egna ord) med behå, kjol, smycken och krigsmålning i ansiktet. Tjusigt värre! Hans kamera har gett upp och det beror säkert på det tuffa vädret där nere så nu måste en ny fixas. Annars blir det inga bilder att visa sen när han kommer hem här på bloggen. Likaså har hans visakort gett upp och jag måste ringa banken på måndag om det. Nej, nu måste jag ut i det fina vårvädret och göra lite mer nytta!  

Ormöga i närbild, eller kaukasisk förgätmigej