Så mycket som  snurrar i huvudet.. allt och inget och lite till ;)

På gott och ont att vara sjukskriven. Man hinner ikapp sina tankar och ideér när man är hemma och återhämtar sig från en sämre period av fibromylgi.

Vad som snurrar i Susan huvud just nu: (för den som eventuellt råkar vara intresserad)

Framtiden med min hälsa/ohälsa

Patriks blivande mission ME03

Skriva bok/böcker eller inte

Träna mentalt/fysiskt

Fröer som ska i god jord för att bryta igenom förskalet framöver

Tyras lägenhet som egentligen är min och Patriks. Måste blir färdig innan den 1 mars

Det andliga/övernaturliga

Vad som är socialt acceptabelt att skriva om på sociala medier (eller är det bara jag som känner att folk är fega och rädda för verkligheten?)

Kommande pauser innan Patrik åker till Adenviken.

Avslutar detta blogginlägg med en bild ur mitt oerhört spännande liv ;)

Ja visst gör det ont

Ja visst gör det ont när knoppar brister.Varför skulle annars våren tveka?Varför skulle all vår heta längtan  bindas i det frusna bitterbleka?Höljet var ju knoppen hela vintern.Vad är det för nytt, som tär och spränger?Ja visst gör det ont när knoppar brister,ont för det som växer                              och det som stänger.Ja nog är det svårt när droppar faller.Skälvande av ängslan tungt de hänger,klamrar sig vid kvisten, sväller, glider  -tyngden drar dem neråt, hur de klänger.Svårt att vara oviss, rädd och delad,svårt att känna djupet dra och kalla,ändå sitta kvar och bara darra  -svårt att vilja stanna                              och vilja falla.Då, när det är värst och inget hjälper,Brister som i jubel trädets knoppar.Då, när ingen rädsla längre håller,faller i ett glitter kvistens dropparglömmer att de skrämdes av det nyaglömmer att de ängslades för färden  -känner en sekund sin största trygghet,vilar i den tillit                              som skapar världen.

En dikt av Karin Boye.