Som om min egen vårstress inte var nog så kommer det eller snarare så har det redan börjat, stressen på jobbet. En utav kollegorna blev tyvärr sjukskriven idag och resten av Maj-månad sen får vi se hur det blir. Jag förstår henne, det har varit pressat till och från länge nu och nya direktiv hit och dit från en högre uppsatt chef. Till slut blir allting bara för mycket och då tar den egna hälsan stryk och inget jobb i världen är värt sin egen hälsa. Tyra får verkligen uppleva hur det kan var på ett jobb med tanke på stress då hon praktiserar hos mig under cirka två veckor. Hon håller på med ett specialprojekt som ska handla om hälsa och stress så det är egentligen ett guldläge för henne att få se detta på nära håll. Men givetvis tråkigt för kollegan, hoppas hon kan koppla av hemma nu och återhämta sig snabbt, saknar henne redan.

Tyra gjorde middag idag, fiskpaket som hamnade på grillen. Hälleflundra, färskpotatis, citron, dill, salt och massor av margarin.

Vrålåket säger väl sig självt, lämnade bilen i tisdags och fick hjullagret bytt, 3300 spänn. Idag byter man tydligen inte bara ett hjullager utan en hel klump och då kostar den delen mer än ett litet hjullager. Bilen är deras servicebil som jag fick låna då. Blev uppgraderad dennan gången från en gammal caddy med groggblandare till denna istället!  

Ebba på bus ute i trädgården.

Jag håller på att skura altanen för att få det rent innan det är dags för den årliga inoljningen. Regnbyxorna som jag fick när jag jobbade för HSB 1990, hållbara va? 

Telefonsamtalen har duggat tätt från Patrik nu den sista tiden men de har mest handlat om hans Visa-kort. Han har haft permisson och gått i Land i Kenya så han hade verkligen velat ha ett fungerande bankkort. Det slutade med att bankomaten snodde hans kort, kul när man inte ens befinner sig i Sverige. Jag har spärrat det gamla och beställt ett nytt men det dröjer ju till vecka 23 innan han kan spendera pengar igen! Han får väl tigga lite av sina kollegor på båten, han kanske kan putsa deras skor eller något!  

En dag ombord

Lika säkert som att det alltid blir vår efter vintern så har min vårstress övermannat mig återigen. Ja, jag vet att det inte lönar sig att stressa men när adrenalinpåslaget väl har kommit är det svårt att göra sig av med det i första taget. Mitt förnuft säger mig att allting ordnar sig och allting kommer hinnas med ändå. Ska också tillägga att jobbet påverkar också min stressnivå och där är det mycket som ska hinnas med som mest har att göra med bytet av datasystemet som inte har blivit till en fördel med vissa saker. Dessa grejer måste vi fokusera på de närmaste veckorna och lägga mycket annat åt sidan men det går inte alltid att göra då det är människor det handlar om.  Dessutom ska Tyra vara med och praktisera på mitt jobb denna och nästa vecka och hennes praktik kommer att handla om hälsan (ohälsan) hos oss biståndshandläggare. Där finns det mycket att skriva om vill jag lova.

Lilla brasan i Hyllstofta på Valborg och de som var där sjöng också, eller snarare ett försök till det då det gick i två olika takter!

Valborg firade jag i goda vänners lag med grillning under parasoll då regnet kom. Precis som det brukar vara på Valborg och brasan som vi åkte och tittade på i Hyllstofta hade svårt för att ta sig, men till slut så. Det var spännande värre när jag skulle köra till vännerna från Örkelljunga till Ankarlöv som ligger utanför Klippan. Följde GPS:en i mobilen och jag hamnade på mindre och mindre vägar, till slut var jag på en knappt farbar skogsväg och mötte ryttare med sina hästar och dessutom visade GPS:en att jag skulle köra in på en gård för att kunna fortsätta köra vidare. Den gården var en återvändsgränd men fick ju se deras maskinpark på nära håll i varje fall. Har ett dåligt hjullager i fram och såg för mitt inre hur det rasade under min färd på skogsstigen (vägen) och hur förklarar man den vägbeskrivningen för en bilbärgare. Nu har jag lärt mig att skogsstigen heter lilla vägen. Sov över där eftersom jag ville dricka lite vin och blev bjuden på mycket god whisky, kommer inte ihåg vad den hette men är en topp of the line-whisky. Kan säga att det gick betydligt bättre att köra hem än dit och fixade nybakta morgonbullar till Tyra som sov när jag kom hem.

Trots min stress har jag unnat mig att vårskörda lite, rabarber har jag väldigt mycket av, men det var sämre med brännässlorna. Fick använda min röntgensyn (tur man är superwomen) för att hitta dem och fick ihop till en laddning nässelsoppa. Första gräs-vårklippningen kommer också ske idag om gräsklipparen kommer att starta vill säga.

Det gäller att kunna se skillnad på nässlor och Hampdån annars blir inte nässelsoppan så god. Lite övervintrad purjolök och fattar inte hur den har kunnat överleva denna vinter. Rabarber till tusen, måste skänka bort lite!

Patrik ringde idag och han är utan för Kenya så de hade dop igår då Kung Neptun var på besök på båten eftersom de passerat ekvatorn. Patrik räknas som en befaren sjöman och fick därför förnedra de andra obefarna sjömännen. Kan ni se denna syn framför er: Patrik utklädd till negerkvinna (hans egna ord) med behå, kjol, smycken och krigsmålning i ansiktet. Tjusigt värre! Hans kamera har gett upp och det beror säkert på det tuffa vädret där nere så nu måste en ny fixas. Annars blir det inga bilder att visa sen när han kommer hem här på bloggen. Likaså har hans visakort gett upp och jag måste ringa banken på måndag om det. Nej, nu måste jag ut i det fina vårvädret och göra lite mer nytta!  

Ormöga i närbild, eller kaukasisk förgätmigej

Så här mycket grejer blev det och kolla in kvittot som jag håller i, ooops!

Jag gick upp som en vanlig vardag, dvs. 5.30 och Tyra gick nog upp tidigare än vad hon brukar göra än en vanlig skoldag. Tänk vad hon offrar sig för att åka och handla på Gekås. Vi åt frukost under tiden som vi körde, stekta äggmackor så att man står sig länge och orkar handla riktigt mycket. Det var lagom med folk i butiken och väldigt fina kläder, framförallt på herravdelningen. Det var synd att Patrik inte var med för han hade fastnat för många av plaggen, eller så hade hans snålhet slagit till och sagt ifrån. Vi hade två vagnar och de blev fulla, inte rågade men mycket grejer blev det ju! Har aldrig handlat för så mycket tidigare på Gekås. Tror att det var tre faktorer som spelade:

Nr 1) Inköpslistan påbörjades flera månader innan shoppingturen

Nr 2) Sparat pengar ett tag

Nr 3) Den största faktorn var nog att Patrik inte var med och sa stopp ;)

Patriks nya kalsonger, en aningens snyggare än marinens mossgröna ;) Många filmer blev det också så nu kan Tyra och jag ha mycket filmtajm. Klädeshögen ni ser är bara Patriks plagg, ni kan gissa vems hög som var störst (kom närmre skrämen så viskar jag det....Tyras)  

Tyra och jag är i varje fall jättenöjda, det var ett plagg som Tyra inte blev så glad över. Hon får skylla sig själv eftersom hon inte prövad dom i butiken. Det var ett par capri/piratbyxor a la träningsmodell och på Tyra blev det ett par tajta långkalsonger, mummelbyxor fick ett ansikte igen. Ha, ha, jag skrattade så jag nästan kissade på mig när jag såg det och tårarna rann nedför kinderna. Vad gäller kläder så handlade vi 45 plagg och när vi slog ut genomsnittspriset blev det 96.50 Tyra och jag tog 18 plagg vardera, fast två av ”mina” är presenter och 9 plagg är Patriks. Vi tyckte verkligen att han behövde uppgradera sin garderob väldigt mycket och hoppas han kommer att tycka om plaggen.

Kan ni gissa vad detta är, och de hör inte ihop för om de skulle komma nära varandra så går den ena saken sönder

Äntligen börjar jag känna mig frisk igen, fast huvudet går det inte att göra något åt, det är som det är. Min förkylning börjar släppa nu efter att ha varit hemma från jobbet hela veckan. Det är så tråkigt att vara sjuk, inget orkar man göra och de innebär att tiden bara segar sig fram. Veckan som varit har därför känts som jättelång. Är laddad för en ny arbetsvecka och hoppas att det inte har kommit in för mycket nya saker under tiden som jag varit sjuk. Idag har jag faktiskt orkat med en hel del och känner mig mycket nöjd. Tyra och jag grillade för första gången denna säsong, helstekt chili - och vitlöksmarinerad fläskfilé med pommes de chateau, hemmagjord bearniésås och färska grönsaker. Det smakade mycket bra, måste säga att kocken på Elestorpsvägen 40 är väldigt duktig.

Bild 1, fr v.) Den stora perenna rabatten innan vårstädningen

Bild 2) Hoppas ni ser skillnaden efter två timmars jobb och röjning i rabatten (annars får ni kolla ögonen)

Bild 3) Ebba som njuter av solen och värmen 

Patrik har haft permisson från torsdagskväll till fredagskväll och började permisen med att träna sen lite öl och filmtajm. På fredag var halva besättningen på båten i land i Djibouti och Patrik skulle bada på ett lyxhotell där och äta lite god mat på någon restaurang. Han hade ett nattpass med vaktgång som egentligen varar ungefär 2 timmar per gång sen är det dags för byte, men den som skulle byta av Patrik hade permission så han fick ta ett dubbelt vaktpass. Kan tänka mig att han var rätt så mör efter det.

Innan jag röjde i rabatten fikade Tyra och jag på altanen. Tyra år muffins som vi köpte av grannpojken idag, han cyklade runt och sålde till klasskassan. Jag som inte tålde muffinsen fick offra mig på lösgodis istället som vi handlade igår på nyöppnade COOP i helsingborg. (bilden på lösgodiset är bara för att reta Patrik)  

Du, jag och vi

Du och jag är inte vi just nu.

Du är du med andra vi.

Jag är bara jag utan både du och vi.

Jag längtar efter du som just nu är du med andra vi.

Det är så härligt med alla blommor som börjar slå ut lite överallt i trädgården nu.

Bild 1 fr v.) Tulpan av gammaldags sort, ärligt tagen från en kyrkogård då jag jobbade som kyrkogårdsvaktmästare, tulpanerna växte där de inte skulle växa. Förökar sig villigt på tomten och kommer gärna två blommor på en stjälk

Bild 2) Lungört

Bild 3) Vad kan detta vara för blommor?

Sen jag skrev så mycket om den tiden då jag saknade Patrik så väldigt mycket och många av er försökte stötta mig, känns det som att jag inte kan skriva om min längtan och saknad mer. För det kändes som att ni tyckte att jag tjatade sönder det och bara ville att jag skulle rycka upp mig. Men så enkelt är det inte, man känner vad man känner, och i viss mån kan man kontrollera det. Jag anser att man emellanåt bara ska hänga på den känsla som finns inom en, även om den är jobbig kan det ge något i slutändan. Så nu är stunden kommen till lite mer gnäll igen!

Patrik är väldigt dålig på att höra av sig och det vet han om och jag har sagt det till honom också. Att Patrik hör av sig betyder för mig att jag får lite feedback och bekräftelse på att det jag gör hemma för att få allting att fortsätta snurra utan honom vid min sida fungerar. Så när han hör av sig alldeles för sällan innebär det för mig att jag tappar tron på hela det här ”projektet”. Om han inte ens kan kämpa för oss borta i Adenviken utan hela tiden skyller på en massa saker som kommer i vägen när han ska höra av sig, varför ska jag fortsätta kämpa här hemma då? Jag uppfattar inte hans tjänst på HMS Carlskrona som något äventyr utan bara en lång pina innan det är över och Patrik är hemma igen. Visst vi är två i denna sak och jag hjälpte honom med ansökan, men bara för att man befinner sig på två olika platser i denna värld kan man väl försöka kämpa för vårt förhållande än då. Just nu känns det mest som om att det är jag som investerar i oss två hela tiden. Ska säga att det var skönt att få skriva av sig det här och hoppas att ni förstår mig och det är verkligen igen medömkan jag är ute efter, utan så här är det bara rakt upp och ner.

Tack vare anhöriggruppen som jag startade på Facebook (anhöriga till ME02, EU Atalanta2010) klarar jag av min vardag bättre. Ni som känner för det får också gå med i den gruppen om ni vill, uppe i 232 medlemmar nu. Vad gäller kommunikation överhuvudtaget nu med Patrik, dvs. de gånger han hittills ringt har jag insett mer än innan att det gäller att mena vad man säger. Inget onödigt inlindande av ord utan mer rak kommunikation, annars blir det ändå lättare missuppfattningar eftersom man inte kan läsa varandras kroppsspråk över telefonen. Jag har väl inte varit så kvinnlig i mitt språk innan hans mission heller men man kan alltid förbättra sin kommunikation. Ni kanske känner igen er i följande? Man och kvinna ute och åker bil under en semestertripp. Hon säger åh, där är ett fik (menar egentligen, kör in så fikar vi). Mannen säger under tiden som han kör förbi skylten in till fiket, jaha. Och irritation uppstår i bilen! Detta är väl väldigt typiskt manligt och kvinnligt språk?

Så här kärleksfulla kan vi faktiskt vara med varandra, tro det eller ej ;)   

Hej hej, mamma tjatar så mycket om att jag ska skriva här så nu får jag väl göra det!!!  När Patrik åkte så trodde jag att jag skulle få ha mamma för mig själv, men icke. För vem pratar hon om hela tiden??? Jo om Patrik…”Patrik ringer inte, Patrik hör aldrig av sig, Patrik, Patrik , Patrik , Patrik , Patrik , Patrik , Patrik , Patrik , Patrik , Patrik , Patrik , Patrik , Patrik , Patrik , Patrik”. Men vad ska jag göra åt det??? Så Patrik hör av dig oftare så jag slipper höra tjat om dig. Men annars funkar allt som vanligt, men jag måste hjälpa till mer nu…tror att jag städar och lagar mer mat än mamma nu!!!

jag och Patrik på pekkas bröllop

På måndag är det 7 veckor till sommarlov!!!! Jippi!!!! Och samma vecka kommer Patrik hem, då blir mamma nöjd!!! På måndag ska jag och mamma till Gekås och Patrik är väldigt avundsjuk för att han inte får följa med!!!! NOT!!!  Jag såg Patriks gamla firmabil när jag var på väg till skolan…vem tror ni börjar vinka till ”Patrik”??? Jo det var tröga jag …haha gamla vanor sitter i!!!

jag och Patrik för många år sen!!! gissar på 5-8 år sen... 

Lugnet har sänkt sig över Elestorpsvägen 40, Tyra ligger och sover (vilket jag också borde göra), Ebba sitter på trappen utomhus och filosoferar, eller vad en hund kan tänkas göra, och vår katt Kasper jagar säkert något byte. Själv är jag lite rastlös då jag varit sängliggandes i princip två dagar nu, fått en envis förkylning. Men en sak vet jag bestämt, det går över!

Lite molnigt när detta foto togs som visar utsikten från Glumslövs backar och Ven ute i vattnet

Långt bort, där vattentornet är ligger Landskrona, det var vid detta vattentorn och dess strand om det klickade till mellan Patrik och mig

Hela parken i Landskrona var helt täckt av ett blått böljande hav Scillor i lördags när vi åkte för att vattna blommorna åt svärmor  

s  

I denna mysiga länga bor min svärmor Raija Öhrstedt, på Citadellet i Landskrona

Var in med bilen idag till bilverkstaden, proppade i mig febernedsättande så jag skulle orka med det. Jag hade egentligen inget val att åka och fixa till spoilern en annan dag, och Tyra övningskörde vilket gjorde det hela mycket lättare. Har tyvärr upptäckt ett missljud i bilen så ny tid fick bokas, inget dramatiskt, ett hjullager bara som ska bytas. Hade det varit för 10 år sedan hade jag bytt det själv men betalar hellre någon som kan göra det åt mig. Förut som ensamstående mamma hade jag det inte så fett och då var man inte bara mamma utan fick ta på sig olika roller för att klara sin ekonomi. Hade bara min man hållit sig hemma hade han fixat detta på en pisskvart (i princip). Vad gäller spoilern så sa jag till bilmekanikerna att Patrik sagt ifrån om att det inte skulle skruvas fast med en skruv som syns från utsidan. För i detta läge vill vi inte byta hela skiten nu, vilket är det som måste göras bara för att några fästen för spoilern gått sönder på ena sidan. Men mekanikerna bad mig komma och dividerade om hur vi skulle göra eftersom Patrik inte ville ha en skruv i spoilern. Jag ville bara att skiten skulle hålla och sa till slut ”är det en estetisk bil”? Nej, det är det inte, sa ena mekanikern snabbt och hade redan greppat skruvdragaren och en skruv, sen var det klart. Alltså, vår bil är en Opel Astra Combi millennium edition, röd lack som börjar gå åt det rosa hållet (matt i lacken vad är det för något?). I min värld är det inte en bil som rockar fett någonstans så vad gör en skruv till på denna bil! (Inget kommer att rosta eftersom det är plast allting).