Någon måste ha manipulerat med min besöksstatistik för så populär brukar min blogg inte vara så att den till och med hamnar på topplistan. Hade, enligt statistiken 87 besökare igår, slutsatsen jag kan dra av det är antingen enligt ovan eller så är det mat man ska skriva om. Men där kommer jag göra er besvikna för idag gör jag en återblick över Patriks och mitt liv tillsammans hittillls. Ingen tråkig historia om då hände det och då var det sämre, eller då var det så himla rosenrött i våra liv. Jag kan tänka mig att det liv vi har och det vi haft inte skiljer så väldigt mycket från hur andra människor har det.

Posera kunde vi inte i varje fall, Patriks pappa tog våra bröllopsbilder. Vi sitter på stranden i Landskrona där det klickade till mellan oss för första gången 

Dvs. inga meningsskiljaktigheter, allting bara flyter på helt smärtfritt, sex minst en gång om dagen och att båda alltid är på samma sugennivå, ett jämnt kassaflöde (in, inte ut) inga sjukdomar, ja listan kan göras hur lång som helst. Ni blir lite avundsjuka nu över hur fantastiskt vårat liv är tillsammans va?  Jag hoppas att ni förstod och kände hur ironin lyste igenom.

Vi gifte oss (här måste jag hämta ringen, alltid lika dålig på att komma ihåg exakt på dagen) 2002-07-30. Skulle haft Patrik vid min sida nu så hade han rabblat det utantill. Det var inget flådigt bröllop mestadels beroende på pengabrist men kärleken finns där ändå oavsett pengar eller inte. Gifte oss borgerligt i Helsingborgs rådhus på en tisdag eftersom det var den dagen vi blev ihop 1999 och förlovade oss 2000. Så egentligen borde jag komma ihåg datumet då det är samma men bara andra år! De närmaste var med denna dag sen hade vi fest hemma på logen till helgen för cirka 50 personer, som jag lagade mat till. Festen blev precis enligt vår smak och vi hade väldigt roligt.

Patrik både nyrakad och nyklippt, och i slips! Det händer inte ofta, inget av det alltså! 

Jag som kelar med mamma och pappas hund Konjak (hoppas du sover gott och har det bra i hundhimlen nu) Obs, den snygga solbrännan efter mina brottarlinnen och här vägde jag 10 kilo mer än nu. Brukar det inte vara tvärtom att man ökar i vikt desto äldre man blir?   

Varför denna tillbakablick? Jo, min man Patrik åker snart iväg på sin mission, den 13 mars och blir borta länge. Han kommer troligtvis hem i två omgångar på permission men längtan kommer att bli jobbig. Jag kan inte låta bli att fundera över varför man utsätter sitt förhållande för sådana påfrestningar. Vi var överrens om detta innan han sökte tjänsten men nu är jag nog inte lika pigg på det. Jag är envis också och har man påbörjat något får man avsluta det också.

Som ni ser framför allt på Tyra så är det några år sedan, åtta år. Så stiliga vi var allihopa och fint väder hade vi också. Mamma, pappa, svärmor och svärfar lurade iväg oss efter bröllopet till Trollenäs slott och hade en underbar picknick där (som vanligt ska jag hjälpa den som tar fotot, vilket ni ser på min mun. - tryck där, eller gör så där)