Trodde att Patrik och jag skulle få det så bra nu när han äntligen kom hem efter att ha varit borta sen juni. Men det var inte så lätt att anpassa sig igen till det "normala" livet. För det första så byggde jag upp en mur mot Patrik som innebar att jag inte pratade med honom som jag brukar göra. Jag har vänt mig vid att bära allt inom mig själv utan att bolla det med honom och det tänkte jag fortsätta med även när han nu gästspelar hemma ett tag. Trodde jag i varje fall men Patrik stryde upp det hela och jag berättade hur jag kände. Sen det andra var att jag ville inte vänja mig vid att ha honom hemma för att han sen åter igen ska åka iväg. Då måste jag programmera om mig igen till ett liv som "armywife". För att beskriva måndag - torsdag med ett ord, säger jag bara härdsmälta. Nu har allting landat och det mesta känns mycket bättre nu.

De två första bilderna är på presenter vi fick när vi hade hårdrocksfesten. Eller gubbpaketet kan ni väl gissa vem som fick det (och jag var oskyldig, min ena lillsyrra gav honom detta). Sängkläderna fick vi av kusin David och jag törs knappt säga vilken grupp jag kelar med i sängen. Patriks grupp rockar mer fett än min!

Hösten är på intågande var sig vi vill eller inte så Patrik och jag har plockat undan poolen, studdsmatta och en uteplats.

Livet på landet! Patrik och jag flyttade, kånkade, bar och travade runt 15 kubik ved ena dagen. har cirka 20 kvar att kånka och bära på.

Vår frukostutsikt i Kåseberga vid Ale stenar. Åkte hemifrån 6.40 idag då vi lämnade av Tyra på jobbet sen drog vi direkt till Ale stenar. Supermysigt att käka frukost där och gissa om vi var hungriga då! 

Jag som klappar/smeker/kramar en utav de goa stenarna på Ale stenar.

Här kan man snacka om Skånska vidder!

Så fluffiga och fina moln!

Patrik som filosoferar till vågornas brus och fotar den underbart vackra utsikten!