Nu måste allting vara så himla pussinussigt och på topp, precis allting bara för att Patrik har kommit hem. Så känns det för mig inför varje gång han kommer hem. Men vem kan var på topp på beställning?  Dessutom är det så trevligt att köra in och lämna honom på stationen om söndagskvällarna. Hoppas ironin lyste igenom! Den här grejen som Patrik gör nu är mycket värre på något sätt än när han har haft resejobb, jag vet inte varför men så är det bara. Jag vill bara att missionen påbörjas NU så Patrik kan komma hem snabbare. Varför hoppar man på sådan här grejer? Jag funderar mycket på det just nu, särskilt när det påverkar mig så mycket på ett negativt sätt. Fast å andra sidan är det väl detta som kallas utveckling. Tänk att gå genom livet utan små äventyr då och då, tråkigt. Fast jag skulle nog klassa detta som ett STORT äventyr. Jag hjälpte Patrik med hans personliga brev i ansökan inför den här missionen så jag får väl skylla mig själv nu!  Nej, nu har jag inte tid med det här längre för min mission är att försöka göra den här dagen så pussinussig som möjligt!

Som ni märker har denna bild inget med ovanstående inlägg att göra. Eller kanske det är lite pussinussigt att ha haft en betongblandare ståendes i vårat blivande badrum?