Det är fredag och jag har långledigt, dvs är ledig på måndag också och det ska bli jätteskönt    Patrik är hemma över helgen så jag borde med andra ord vara uppåt värre men så är det inte, tyvärr. Vet inte varför jag känner mig gråtfärdig och helt slut rent psykiskt. Kanske har en förkylning på gång eller så är det en massa annat som pockar på och tycker att jag ska bearbeta dessa känslor.

På jobbet är det väldigt mycket trubulens i organisationen, inte direkt inpå oss biståndshandläggare men vi påverkas också. Den som är intresserad kan läsa om det på hd.se. Dvs Helsingborgs dagblad och det handlar om vård och omsorg för de som får hemtjänst i Höganäs kommun. Alla artiklar finns att läsa där, allt från att en vårdtagare haft 26 olika personal under tre veckor till avhoppen mm bland enhetsschefer.

Eller så kan det vara andra privata saker där en utav dem kan vara att jag tagit det hårdare än vad jag trodde med att Patrik blivit soldat. Man kan analysera saker hur mycket som helst, det är som jag brukar göra vid dessa tillfällen bara till att rida ut stormen. Ska snart gå och lägga mig och gråta   en skvätt sen blir det nog bra igen. Jag kom på det, kan vara så att massören satte igång något sist eftersom hon jobbar med energierna i kroppen också. Tunai-massage heter det som jag går på cirka en gång i månaden. Det hjälper mig väldigt mycket med min värk i kroppen, inte ofta som jag tar värktabletter nu för att orka med smärtan, som dessutom sällan dämpas av vanlig Alvedon. Ja, ja det är bra att ha någon att skylla på ;)    

Nu får jag bli ändå mer tacksam att Patrik kommer hem varje helg, för efter jul och nyår blir det inte alls lika ofta som han kommer att åka hem   Tråkigt och jobbigt känns det som redan nu men jag får väl se det som en mjukare övergång tills det att han seglar iväg vecka 11 ner till Somalia och Adenviken. Då blir han borta helt och hållet under några månader, hur länge vet ingen riktigt ännu och någon eventuell hemresa/permission mitt i allt är inte heller bestämt ännu. Patrik fick försäkringspapper nu i veckan från det militära, eller Officersförbundet som det stod på det. Har ni tänkt på att många ord i det militära låter så seriöst och allvarligt. Kan det vara för att det har varit och fortfarande är en mansdominerad värld? Intressant att fundera över mjukare termer inom denna värld. Vad skulle exempel närstrid heta med ett femininare uttryck? Ja, jag är ute och flummar eller med finare ord filosoferar lite.

Från den hårda militära världen till min och Tyras mjukare och betydligt mysigare och pyssligare värld. Vi gjorde klart julkorten idag, det tar sin tid att göra omkring 50 stycken men det är väldigt kul att få vara kreativ. Alla är inte med på dessa bilder för Tyra har redan stoppat ner några i kuvert till sina vänner. Visst är de fina?